Andra bullar, av samma deg!

Det är ett spännande projekt när man ska baka bullar med barnen. Samma degklimp kavlas ut så många gånger så den mister all sin spänst. Och sen är nästan omöjlig att få platt när man väl får tillåtelse att hjälpa till. Fyllningen ligger i stora drivor som man med hjälp av handen får borsta ut så det blir någorlunda jämt fördelat innan man rullar ihop degen. Sen när vassa kniven ska användas måste man verkligen vara på sin vakt. Inte titta åt ett annat håll för ens en tiondels sekund. För att förhindra hemska olyckor. Eller i värsta fall…dråp. Sen kommer ”knäcka ägget i glaset”. Ett oerhört spännande moment. Hur mycket av ägget som verkligen hamnar i glaset och hur många skalbitar man måste fiska upp. Själva penslingen av bullarna brukar sluta med att plåten är lika penslad som bullarna. Och likadant med pärlsockret. Dessa små korn som man efter ett bullbak har i hela köket…och under strumporna. Men även om det färdiga resultatet inte duger att sälja på kondis så är dom fantastiskt goda. Mycket smör, mycket socker och mycket kanel. Det är barnens bullar som faktiskt är godast. För det är faktiskt inte utsidan som räknas. Så heter det väl? Och det gäller väl kanelbullar också…kan jag tycka.

-Jesse